Ja då har man upplevt rädslan att ens barn är borta! Michaela som brukar höra av sig gjorde inte det för hon hade glömt mobilen hos kompisen är dom gick ut, inget konstigt egentligen men när jag sms:ade henne strax Nina kl 19 i går kväll tänkte jag väl att så var fallet när kl var 22 så sms:ade jag igen men inget svar hmmm när kl var 23 var hon ute på fb tänkte då aha äntligen men när hon inte svarade där inte på mobilen och inte på sms:en då började oron smyga på. Pratade med stora syster som senast sett och pratat med henne kl 20.30 på lördagskvällen då hon skulle på grillkväll i slottskogen på e n lördag med alkohol då blev jag rädd! Ringde farbror blå som tog upp en anmälan och sedan började ringa runt till sjukhus mm när kl var 01.30 fick jag äntligen svar och en förklaring Har nog aldrig blivit så glad och så lättad någon gång! Lättad att kunna ringa polisen och tala om att hon lever å mår bra! Att kunna gå och lägga sig med gott hjärta. Å Michaela har nog också lärt sig vad ett litet sms kan betyda!
Ha en bra dag!
måndag 10 juni 2013
Fasansfulla timmar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Puh! Vilken rädsla du måste ha upplevt!!! Skönt att det gick bra! Hoppas hon förstår din syn på saken!
SvaraRaderaKram!
Ja nu mer en någonsin har hon föratått att bara smsa att hon är ok att hon inte behöver ringa och prata med mig! Så nu lägger vi det bakom oss och går vidare! :-D
SvaraRadera